Miss Behaviour från Norrköping kommer den 28 januari med ett helt nytt album som fått namnet "Last Woman Standing" och bloggen har varit i kontakt med gitarristen Erik Heikne för att ta reda på lite om den kommande plattan.
- Nya plattan har tagit ett bra tag att göra, vi är perfektionister och har gjort en mycket gedigen produktion. Även om man inte säljer så mycket plattor längre så vill jag erbjuda dem som faktiskt köper, en riktigt bra produkt. Många skivor nu för tiden låter riktigt kass, enligt min mening. Vi ville göra en platta som låter bra, känns fräsch men har en tydlig koppling till åttiotalet.
Bandet har spenderat mycket tid med att hitta ett bra skivbolag att samarbeta tillsammans med. Under hösten skrev man till slut på för det relativt nya tyska bolaget Avenue of Allies som håller på att göra sig ett namn inom den melodiösa rocken.
- Vi ville inte signa ett stort bolag om vi bara skulle bli en i mängden. Inget ont om bolag som tex Frontiers (dom gör ett jättebra jobb för genren), men dom öser ut skivor och då finns risken att man som litet, relativt okänt band inte får den promotion som behövs för att göra sig ett namn, förklarar Erik.
Miss Behaviour är idag ett helt nytt band sedan starten 2003 bestående av Erik Heikne, Henrik Sproge, Sebastian Roos (Liverpool) och Anders Berlin (Eclipse, Narnia)(Anders och Sebastian kom med 2010) Låtskrivandet sköts största delen av Erik och Henrik men även Sebastian är involverad i en del sångmelodier m.m.
Här nedan berättar Erik Heikne lite om varje låt på det nya albumet.
1988
Öppningsspår. -88 var vi typ 6-7 år gamla men det är ett musikaliskt favoritår. Jag menar, hur många grymma plattor kom inte ut då?! Det är inte så att låten handlar om att vi går och längtar tillbaka till åttiotalet, men vi gillar den optimism som fanns då. Nu är det mer nej-sägare i musikbranschen. Mid- tempolåt med ett riff som sätter sig och en hyfsat allsångsvänlig refräng.
Cynthia
En ganska typisk "låt 2". Up-tempo, lite Europe-influerad vers, ”Hookig” refräng. Vi ville skriva en låt med ett kvinnonamn i titeln, för att hylla Toto och eftersom dem gjort låtar om i princip alla kvinnonamn redan så blev det Cynthia. Det är dessutom en del synth i Miss Behaviour, milt uttryckt…
Give Her A sign
Ytterligare en up-tempolåt, för att behålla farten på plattan. Refrängen är stark och jag gillar drivet i låten. Last Woman Standing är ingen ren konceptskiva men det finns en röd tråd i texterna. Jag går inte in på den utan lämnar det till lyssnaren.
Perfect War
Den tyngsta låten på skivan. Tung med Miss Behaviour-mått mätt i alla fall! Mid-tempo, lite 80-tals-yngwie-stil. Roland Grapow (Ex. Helloween, numera i Masterplan) var en av mina favoritgitarrister när jag växte upp, det glädjer mig därför extra att han är med på denna låt och levererar ett coolt solo.
Average Hero
En ganska rockig låt med ett lite annorlunda arrangemang. AoR-låt med bra refräng och ett gitarrsolo som jag är väldigt nöjd med.
Till We Meet Again
Skivans enda ballad. Vi släpper en video till denna och har fått en del radiospelningar med låten redan. Det ligger en radio-edit på vår myspace, men den är inte alls lika välljudande som albumversionen, som vi tog en omgång till med i mixen. Handlar om en av Henkes och min bästa kompis under studieåren på Music Management-programmet i Kalmar, som tragiskt nog inte finns ibland oss längre. Denna låt betyder väldigt mycket för mig och hoppas att den kommer att gå hem.
Taking Hostage
Här tar det fart igen. Finns lite Queensryche över denna. Up-tempo med en bra refräng. En av de första låtarna Henrik skrev till skivan.
Emergency
Detta är garanterat den mest ”vuxna” låten på skivan. Mycket Whitesnake över denna. Svårt att säga vad folk kommer att säga om denna, men det är en personlig favorit.
Living the Dream
Denna låt är nog den som sticker ut mest från den enhet som ändå finns på plattan. Svårt att sätta fingret på varför. Tog lång tid innan vi blev nöjda med denna och refrängen arrangerades om in i det sista. Vi är väldigt nöjda med att vi gjorde dessa ändringar. Jag får Journey-vibbar av refrängen, definitivt.
Last Woman Standing
Titelspår. Bra text, variationsrik låt med stark refräng samt en duett mellan Sebbe och en duktig tjej som heter Kajsa Berg och som till vardags sysslar med musikaler.
11th Hour
Knyter ihop säcken. Jag skrev texten kort efter att Michael Jackson gick bort. Han betydde mycket för mig musikaliskt. Väldig melodiös låt och ganska känslomässig.
-------
Miss Behaviour kommer inom kort lansera sin nya hemsida men så länge kan man besöka deras myspace-sida.
- Nya plattan har tagit ett bra tag att göra, vi är perfektionister och har gjort en mycket gedigen produktion. Även om man inte säljer så mycket plattor längre så vill jag erbjuda dem som faktiskt köper, en riktigt bra produkt. Många skivor nu för tiden låter riktigt kass, enligt min mening. Vi ville göra en platta som låter bra, känns fräsch men har en tydlig koppling till åttiotalet.
Bandet har spenderat mycket tid med att hitta ett bra skivbolag att samarbeta tillsammans med. Under hösten skrev man till slut på för det relativt nya tyska bolaget Avenue of Allies som håller på att göra sig ett namn inom den melodiösa rocken.
- Vi ville inte signa ett stort bolag om vi bara skulle bli en i mängden. Inget ont om bolag som tex Frontiers (dom gör ett jättebra jobb för genren), men dom öser ut skivor och då finns risken att man som litet, relativt okänt band inte får den promotion som behövs för att göra sig ett namn, förklarar Erik.
Miss Behaviour är idag ett helt nytt band sedan starten 2003 bestående av Erik Heikne, Henrik Sproge, Sebastian Roos (Liverpool) och Anders Berlin (Eclipse, Narnia)(Anders och Sebastian kom med 2010) Låtskrivandet sköts största delen av Erik och Henrik men även Sebastian är involverad i en del sångmelodier m.m.
Här nedan berättar Erik Heikne lite om varje låt på det nya albumet.
1988
Öppningsspår. -88 var vi typ 6-7 år gamla men det är ett musikaliskt favoritår. Jag menar, hur många grymma plattor kom inte ut då?! Det är inte så att låten handlar om att vi går och längtar tillbaka till åttiotalet, men vi gillar den optimism som fanns då. Nu är det mer nej-sägare i musikbranschen. Mid- tempolåt med ett riff som sätter sig och en hyfsat allsångsvänlig refräng.
Cynthia
En ganska typisk "låt 2". Up-tempo, lite Europe-influerad vers, ”Hookig” refräng. Vi ville skriva en låt med ett kvinnonamn i titeln, för att hylla Toto och eftersom dem gjort låtar om i princip alla kvinnonamn redan så blev det Cynthia. Det är dessutom en del synth i Miss Behaviour, milt uttryckt…
Give Her A sign
Ytterligare en up-tempolåt, för att behålla farten på plattan. Refrängen är stark och jag gillar drivet i låten. Last Woman Standing är ingen ren konceptskiva men det finns en röd tråd i texterna. Jag går inte in på den utan lämnar det till lyssnaren.
Perfect War
Den tyngsta låten på skivan. Tung med Miss Behaviour-mått mätt i alla fall! Mid-tempo, lite 80-tals-yngwie-stil. Roland Grapow (Ex. Helloween, numera i Masterplan) var en av mina favoritgitarrister när jag växte upp, det glädjer mig därför extra att han är med på denna låt och levererar ett coolt solo.
Average Hero
En ganska rockig låt med ett lite annorlunda arrangemang. AoR-låt med bra refräng och ett gitarrsolo som jag är väldigt nöjd med.
Till We Meet Again
Skivans enda ballad. Vi släpper en video till denna och har fått en del radiospelningar med låten redan. Det ligger en radio-edit på vår myspace, men den är inte alls lika välljudande som albumversionen, som vi tog en omgång till med i mixen. Handlar om en av Henkes och min bästa kompis under studieåren på Music Management-programmet i Kalmar, som tragiskt nog inte finns ibland oss längre. Denna låt betyder väldigt mycket för mig och hoppas att den kommer att gå hem.
Taking Hostage
Här tar det fart igen. Finns lite Queensryche över denna. Up-tempo med en bra refräng. En av de första låtarna Henrik skrev till skivan.
Emergency
Detta är garanterat den mest ”vuxna” låten på skivan. Mycket Whitesnake över denna. Svårt att säga vad folk kommer att säga om denna, men det är en personlig favorit.
Living the Dream
Denna låt är nog den som sticker ut mest från den enhet som ändå finns på plattan. Svårt att sätta fingret på varför. Tog lång tid innan vi blev nöjda med denna och refrängen arrangerades om in i det sista. Vi är väldigt nöjda med att vi gjorde dessa ändringar. Jag får Journey-vibbar av refrängen, definitivt.
Last Woman Standing
Titelspår. Bra text, variationsrik låt med stark refräng samt en duett mellan Sebbe och en duktig tjej som heter Kajsa Berg och som till vardags sysslar med musikaler.
11th Hour
Knyter ihop säcken. Jag skrev texten kort efter att Michael Jackson gick bort. Han betydde mycket för mig musikaliskt. Väldig melodiös låt och ganska känslomässig.
-------
Miss Behaviour kommer inom kort lansera sin nya hemsida men så länge kan man besöka deras myspace-sida.
0 kommentarer:
Skicka en kommentar