Jag tillhör den skara som helst skulle vilja se en återförening med Accept och en musikalisk återgång till "Balls To The Wall" eran. Det scenariot verkar ju dessvärre kört och man får acceptera(!!) faktum. Om jag nu måste välja så är det, trots allt, U.D.O som mest liknar det gamla Accept, som jag föredrar.
"Rev-Raptor" bjuder inte på några överraskningar, med sin säregna röst, levererar Dirkschneider den ena hårdrocksdängan efter den andra och det här albumet låter precis lika som det förra o.s.v. Det lyfter aldrig riktigt och blir ganska enformigt i längden. Det är synd eftersom musiken i sig faktiskt är melodiös och riktigt bra bitvis, men det tenderar att drunkna i en massiv ljudmatta och en vägg av tunga gitarrer. Jag har kanske blivit för gammal, men jag blir trött i skallen av detta!
Bästa låt är "Rock´n´Roll Soldiers" som har den där melodiösa refrängen som kännetecknade det klassiska Accept.
Betyg 3/5
/tony
LÅTLISTA
01. Rev-Raptor
02. Leatherhead
03. Renegade
04. I Give As Good As I Get
05. Dr. Death
06. Rock¹N¹Roll Soldiers
07. Terrorvision
08. Underworld
09. Pain Man
10. Fairy Tales Of Victory
11. Motor-Borg
12. True Born Winners
13. Days Of Hope And Glory
0 kommentarer:
Skicka en kommentar