torsdag 19 april 2018

Recension: Stryper - "God Damn Evil"



Det är egentligen lite märkligt. I över 30 ja det är nog inte långt från 40 år har Stryper fått predika Guds ord och Jesus härlighet. Som skapare av en helt egen schanger inom Hårdrock/Metal nämligen den kristna delen så tycker man att de nu borde ha slut på saker att vilja berätta för oss om just bibelns texter och huvudrollsinnehavare. Men tydligen räckte det till ännu ett album.

Nu tycker ni att jag låter pessimistisk så här i början redan. Men faktum är att jag hade stor behållning av deras "Comebackalbum" från 2013 "No More Hell To Pay". Faktiskt så mycket att den i slutet av året fortfarande tillhörde mina favoritskivor. Något jag inte förväntade mig vid första genomlyssningen. 2015 kom uppföljaren men den föll mig dock inte i smaken på något sätt. Lite märkligt med tanke på att det egentligen bara är en fortsättning från förra albumet. Eller egentligen sen debuten. Stryper började ju härja runt (hmmm, man undrar ju...) redan på åttiotalet. När de var som störst fyllde de inte bara fotbollsarenor runtom i U.S.A utan spelades även flitigt på MTV. Dessutom hade de inspirerat många andra unga killar och tjejer som också startat hårdrocksband med liknande upplägg.

Men nog prat om det gamla. Nya albumet "God Damn Evil" släpps på fredag den 20/4. Har de lyckats bättre denna gången då? Nä inte när vi fick höra förstasingeln "Take it to the cross". Faktiskt för att vara helt ärligt en riktigt dålig låt. Bland det sämsta jag iallafall hört dem släppa. Men tack och lov (prisa gudarna) så kommer skatteåterbäringen och när man gett albumet ett par genomlyssningar så är man ändå ganska nöjd. Sådär lite lagom. Det här är inget mästerverk och jag kan tänka mig att endast ett par tre spår kommer dyka upp live under deras följande turné här i vår/sommar/höst. Resten kommer nog att falla i glömska. Det är nog en skiva främst för puritisterna och inte för dig som aldrig hört dem förut.

Men visst, kan du med 11 låtar om kristendomens härlighet, Jesus och hans vänner och är nyfiken på bandet kan jag inte heller avråda. Det är ju något eget som du kanske inte hört varje dag förut. Dessutom är skivan helt ok och kanske blir just din inkörsport till en hel numera jättelik del av hårdrocken. Ni skall veta att det finns hela spektrat från rock till grunge till något så extremt som kristen DödsMetall. Nej det är faktiskt helt sant. Så är du nyfiken finns alltså mycket att upptäcka. Jag håller nog mig ändå kvar vid "No more hell to pay" som förvånade mig att så här 5 år senare fortfarande hålla samma höga klass när jag inför denna recensionen gick tillbaka i skivbacken. Sen om det blir för mycket av det goda får jag väl rena mig, slänga på Iron Maidens "Number of the beast" och vråla ut lite 666 igen så är allting snart tillbaka till det vanliga.

Betyg 6/10
Bästa spår: Nja. Det finns ingen sådan där jättehit. Jag passar på den.
Av: Magnus Blomqvist

LÅTLISTA
01. Take It To The Cross
02. Sorry
03. Lost
04. God Damn Evil
05. You Don't Even Know Me
06. The Valley
07. Sea Of Thieves
08. Beautiful
09. Can't Live Without Your Love
10. Own Up
11. The Devil Doesn't Live Here

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar